6 minUppdaterad 2026-08-08
Först: vad ska låsningen skydda mot?
Svaret avgör vilken metod som räcker. Om syftet är att ett barn inte ska lämna ett spel under en bussresa räcker den enklaste varianten. Om syftet är att en person med demens aldrig ska hamna i en webbläsare, i inställningar eller i en betalapp, behövs något som inte går att trycka sig ur av misstag.
Skillnaden är inte teknisk finess utan hur telefonen beter sig efter en omstart, efter en systemuppdatering och efter tvåhundra oavsiktliga tryck.
1. Appfästning — inbyggt, men bräckligt
Android har en inbyggd funktion som heter appfästning (App pinning). Den finns under Inställningar, Säkerhet, Appfästning och gör att en app stannar i förgrunden tills man aktivt avslutar fästningen.
Den fungerar för sitt syfte, men den är gjord för att lånas ut i tio minuter — inte för att vara en permanent lösning.
- Aktiveras manuellt varje gång, och försvinner vid omstart.
- Går att avsluta med en knappkombination som är lätt att råka göra.
- Skyddar inte mot att telefonen ringer upp fel eller svarar fel.
- Kräver att någon i hushållet vet hur man slår på den igen.
2. Family Link och skärmtidsverktyg — styr tid, inte gränssnitt
Google Family Link och liknande verktyg kan blockera appar och sätta tidsgränser. De är byggda för föräldrakontroll, inte för att förenkla en telefon.
Resultatet blir en telefon där vissa saker är blockerade men hemskärmen, notiserna och menyerna finns kvar. För den som blir förvirrad av just gränssnittet löser det ingenting — och blockeringsrutorna som dyker upp kan i sig göra det svårare.
3. Riktigt kioskläge — appen tar över telefonen
Kioskläge, ibland kallat device owner mode, betyder att en app registreras som telefonens ägarapp. Den startar automatiskt, går inte att lämna, går inte att avinstallera utan fabriksåterställning och överlever omstarter.
Det är samma teknik som används i butiksterminaler och på surfplattor i väntrum. Nackdelen är att den måste sättas upp på en nollställd telefon: en app som laddas ner i efterhand kan aldrig ta över telefonen på det sättet, av just den säkerhetsanledningen.
Det är därför CallByFace inte finns i Google Play. Licensen är en QR-kod som scannas när telefonen startas om från fabriksinställningar, och först då kan skärmen faktiskt låsas.
Så gör du en Android till kiosk i praktiken
Stegen är desamma oavsett vilken kioskapp du använder.
- Säkerhetskopiera det som ska sparas — telefonen nollställs.
- Ta bort det tidigare Google-kontot från telefonen, annars låser sig telefonen efter återställningen.
- Fabriksåterställ och stanna på välkomstskärmen.
- Tryck sex gånger på välkomstskärmen så öppnas QR-läsaren.
- Scanna QR-koden. Telefonen installerar appen och startar om i låst läge.
- Lägg in kontakter och foton via adminmenyn innan telefonen lämnas över.
Vad du förlorar med ett låst läge
Var ärlig med det här innan du låser en telefon åt någon annan. Telefonen kan inte längre användas till BankID, Swish, kamera, webbläsare eller e-post. Notiser från andra appar finns inte, för andra appar finns inte.
För den som fortfarande använder något av det är ett låst läge fel verktyg. För den som slutat använda allt utom att ringa är det oftast precis vad som saknades.
Vanliga frågor
- Går det att låsa upp igen?
- Ja. En fabriksåterställning tar bort kioskläget och telefonen blir en vanlig Android igen. Ingenting är permanent.
- Varför måste telefonen nollställas?
- Android tillåter bara att en app blir ägarapp under den första uppsättningen. Det är ett säkerhetsskydd — annars skulle vilken nedladdad app som helst kunna ta över en telefon.
- Fungerar kioskläge på iPhone?
- Nej. iOS har Guidad åtkomst, som liknar appfästning, men Apple tillåter inte att en app tar över telefonen permanent. Låst läge finns bara på Android.
- Fungerar 112 i låst läge?
- Ja. Nödsamtal blockeras aldrig av en app. Men en låst samtalsskärm är inget trygghetslarm och ersätter inte ett larm med larmmottagning.